UNIKABOXEN besöker Global Street Elements Festvalen i Helsingborg 24-25 augusti 2018

En Facebookinbjudan lockade mig till Helsingborg

Både Facebook och Instagram formligen bombarderades med snygga flyers som berättade om eventet och alla artister som bjudits in. Jag kunde inte motstå frestelsen, så jag bokade ett hotellrum centralt för två nätter, såg till att jag kunde sluta lite tidigare på fredagen, packade kameraväskan och körde ner.

Oslopiren blev Pixlapiren

Från ingenmansland till allemansland. Förr stannade färjetrafiken till här på sin väg mellan Köpenhamn och Oslo. En del kallar den fortfarande Oslopiren, men sedan en tid tillbaka är det Pixlapiren som gäller. Tjejen i receptionen på hotellet såg dock ut som en fågelholk när jag frågade efter vägen dit, så alla är inte medvetna om att Helsingborg fått ett nytt centrum för kreativitet där vem som helst kan låna en egen pixel – en 10 gånger 10 meter stor yta – och använda den till i princip vad som helst. Stadens initiativ har förvandlat denna yttre pir från ett ganska trist ingenmansland till ett spännande och häftigt ställe.

Sjöfartscontainrar har ställts upp och målats i starka färger. Väggar har satts upp och målats av graffitikonstnärer. Pixlapiren är en unik mötesplats för aktiviteter och upplevelser. Du bestämmer själv hur din pixel ska se ut tillsammans med personalen. Det kostar ingenting att pixla in ett område. När ditt pixelkontrakt tar slut ansvarar du för att ta bort oönskat material och skräp. Du kan ha din pixel från en dag till max ett år. Vid årsskiftet måste nytt kontrakt skrivas om du vill fortsätta. I dagsläget erbjuder Pixlapiren en kombinerad beachplan, workshop-lokaler, wifi, toalett, växtverkstad, skatepark, graffitiväggar, grillar och sittplats för medhavd mat eller fika. Trots att det hunnit bli mörkt på fredagskvällen när jag tillslut letat mig fram till området blev det en upplevelse utöver det vanliga.

När jag tagit mig in i de centrala delarna där containrar och graffittiväggar i masonit bildar ett sorts rum utan tak möttes jag av ett gäng grabbar i svarta munktröjor. En kom emot mig och jag hann tänka att detta kanske var en dum idé. Jag borde kanske inte vara här. -Vi tänkte måla lite här, är det ok, vi vill ju inte förstöra något - jasså du jobbar inte här, men tror du det är ok ändå då? Lättnad över tilltalet hjälptes vi åt att tillsammans enas om en yta som inte var grundad med svart färg och reserverad för helgens festival. Jag fick till och med låna en färgburk och för första gången prova att sätta en tagg. Efter ett tag kom en sliten men charmig gubbe i min ålder fram till oss och berättade att han tänt grillen. -Det blir korv nu grabbar, sa han sedan kort. Wow, vilket plejs och vilket härligt välkomnande.

Gåsebäck Graff Park + Pixlapiren

Global Street Elements var den naturliga förlängningen av festivalen Open Air från förra sommaren och skulle ge liv och fler målade ytor till Gåsebäck Graff Park. Bakom festivalen står Undergången som under två dagar lyfter fram hiphop-elementen: Rap, graffiti, breakdance och scratching. Casper Jarmo, illustratör och grafisk designer tog fram ett illustrerande grafiskt uttryck för kommunikationen med en läcker logotyp och ett anpassningsbart formspråk där de olika elementen i subkulturen finns representerade. Om du tittar ordentligt på logotypen till höger hittar du förutom en cap som sprutar färg, rapparens mic och skivtallriken även en basket boll och en skateboard.

Intresset för festivalen blev över förväntan och väggarna räckte inte till för alla hugade entusiaster. För att utöka möjligheterna utnyttjades även Pixlapirens graffitiväggar som målades över med svart färg och reserverades. Eldsjälen Jimmy Skize mannen bakom StreetArtHbg2017 for mellan de två frizonerna och såg till att allt fungerade och att alla var nöjda. På lördagsmorgonen fick jag till ett kortare snack med Jimmy. Det var inte lätt för det var många som ryckte i honom och behövde hjälp för att komma igång, samtidigt som artighetsfraser och ryggdunk inte fick glömmas bort. Han berättade bakgrunden om piren, arbetet med Tim Nedrup och alla beslutsfattare i stan, som tillslut öppnat upp och släppt in street art som en del av en ungdomssatsning. Det är lätt att allt fokus hamnar på alla skickliga konstnärer och deras fantasifulla verk vid en festival som denna. Lätt att glömma bort allt förarbete som krävs. Det är en hel del snickeriarbeten och allt måste byggas på ett stabilt och genomtänkt sätt för allas säkerhet. Som exempel berättade han om Tims fantasifulla fågel som reser sig som ett landmärke centralt på piren. Konstruktionen spåntäcktes med flera hundra träskivor utsågade för hand med sticksåg. -Varken konstnärerna eller vi har resurser att gå till en brädgård och beställa, vi får göra allt själva av spillvirke eller sånt som andra slänger, berättade han.

Team Denmark

En handfull konstnärer från Köpenhamn hade tagit sig över sundet för att förgylla väggarna i Gåsebäck Graff Park. Finns på Instagram: @tonek_art, @a.witting, @murkunstdk (Michael Wisniewski - Dr D), @stinehvid, @balstroem och @welinoo. Tyvärr drog ett oväder in på kvällen med ett envist regnande som gjorde att många inklusive jag själv gav upp. Jag återvände till hotellet och lämnade kameraväskan. Därefter begav jag mig åter till söder och Charles Dickens Pub där jag tidigare ätit lunch och där personalen lovat musikunderhållning till kvällen. Musikunderhållningen hade ställts in, men jag fick i alla fall i mig en bit man och en öl. På vägen ut känner jag igen några ansikten från Graff Parken, som sitter ute i regnet under markisen.

Det var fem från det Danska teamet. De bjöd mig att sitta ner och det ena ledde till det andra. Det blev en helkväll med några av Köpenhamns mest produktiva graffitimålare. Hur kul som helst. Det blev mycket om Köpenhamn och utvecklingen av graffitiscenen, men även internationella engagemnag. Stine Hvid berättade om feta kontrakt som fick mig att tänka på rockstjärnor, men även mitt möte med Odeith, den Portugisike graffstjärnan. Han berättade att han var trött på flygplatser, hotell och limosiner och bara längtade hem till familjen, när jag träffade honom på ett gig i Heron City utanför Stockholm 2017. Kanske är det så att en del förändras när en livsstil eller intresse förvandlas till ett jobb. Att vara tvungen att prestera samtidigt som själen, glädjen och känslan ska finnas med och synas i slutresultatet. Money talks och allt går att köpa för pengar heter det, men frågan är om det alltid stämmer. Till en viss gräns, men när du nått toppen har du faktiskt råd att tacka nej till kommersiella budskap och sånt som känns fel. En av de yngre i gänget Andreas Welin, berättade om att han snart skulle resa till Australien för att bo där ett tag. Det lät spännande och såg nu på Instagram att han bytt Köpenhamn mot Melbourne.

Kommer ihåg när jag var ung. Drömmarna, sårbarheten och det intensiva letandet efter identitet. Jag ville också ut i världen. Till slut bytte jag Lidingö mot Köpenhamn. Kvällen blev en liten nostalgitripp för mig och handlade mycket om att våga ta steget och ge sig hän. Vi hade det trevligt ända fram till att en av killarna blev misstänksam, kallade mig för jävla journalist och hotfullt ryckte åt sig min mobil. Jag hade tagit några bilder på oss som jag trodde alla var ok med, men nu ville han att alla bilder skulle raderas. -Nu kan du gå, sa han och gav mig tillbaka telefonen. Det hela kändes väldigt trist då jag tyckte vi under kvällen byggt upp en fin relation. Det klart att det bland outlaws eller de som lever i ett dubbelliv alltid måste finnas en viss rädsla, men som öppen deltagare på en stor offentlig festival får man kanske förvänta sig en viss uppmärksamhet och att ett och annat kort blir taget. Det var inte direkt någon smygfotografering jag sysslade med under kvällen. Trist slut på en annars mycket trevlig kväll. Jag hoppas att vi kan återses och stryka ett streck över det som hände.

Gåsebäcks Graff Park

Redan i januari 2015 presenterades en förstudie för utveckling av området kring Gåsebäcks brandstation och de skumma kvarteren under Södergatsviaduken. På Helsingborgs Stads hemsida H+ Stadsförnyelseprojekt står mer om projektet som kom igång på allvar sommaren 2017 med aktiviteten Undergången Open Air, där 40 street art artister bjöds in för att smycka varsin betongpelare under viadukten. Förutom pelarna gjorde konstnären Henrietta Kozica ett fantastiskt jobb med gångtunneln som sträcker sig mellan Gåsebäck och Husarområdet.

Utvecklingen av Gåsebäck handlar om att utmana, testa och experimentera. Processen är organisk och medskapandet är en central aspekt i alla aktiviteter. Här växer Sveriges största graffiti-park, Gåsebäcks Graff Park, fram och den gammla brandstationen ska tillsammans med invånarna utvecklas. Vad det ska bli är ännu inte bestämt. Ingenting är omöjligt och alla som vill har möjlighet att vara med och påverka.
I projektet utvecklas en fond, Gåsebäcksfonden, som man kan ansöka om medel ifrån. För dig som fastighetsägare, eldsjäl eller entreprenör finns det också många spännande möjligheter att ta tillvara på. Tillsammans kan vi se till att Gåsebäck blir en naturlig del av den skapande, pulserande stad som Helsingborg ska vara år 2035!

Filmen som sammanfattar publicerad av Jimmy Skize

Ett stort tack till alla ni som förgyllde min weekend i Helsingborg. Allt kom inte med på bild, men alla var med i mina tankar när jag sammanställde detta reportage. Extra tack till Fredric Sanabria, för alla tips om stadens befintliga muraler, som kom med i ett annat reportage; Den Svenska Graffitiscenen 2018, där jag sammanfattar hela sommarens upplevelser och tar pulsen på några Svenska städer. Jag ser redan fram mot nästa sommar, då jag hoppas mycket på Malmö och Hangaren, Snösätra Remake och kanske att Artscape hittar på något efter årets paus. På @unikaboxen hittar du länkar till de flesta av deltagarnas Instagramkonton. Stay tuned and keep that crazy feeling, som jag brukar säga.